onsdag 24 februari 2010

Galna Birgitta Olsson

Birgitta Olsson, Fp:s omhuldade donna, går ut och ondgör sig över att mammor ska "tvingas" vara hemma med sitt barn efter förlossningen.
"Det är mammor som är föräldrar i många europeiska politikers ögon. Inte pappor." skriver hon. Ja, du Birgitta, detta må komma som en chock för dig (även om det inte borde det, i allafall inte nu) men det är mammor som är gravida. Inte pappor. Jag vet att det blivit trendigt att påstå att "Vi är med barn", men tyvärr. Det är bara mamman är gravid, och som kan få foglossning, havandeskapsförgiftning, karpaltunnelsyndrom. En del graviditeter går som en dans, och det är ju verkligen jättebra. Men det är fortfarande BARA mamman som är gravid. Det är också BARA mamman som kan amma. Och om amningen fungerar, då ska den banne mig inte ses som fritt tillval.
Men just uttrycket "EU vill tvinga mig att vara hemma med mitt barn" är motbjudade. Tvinga? Om det är ett tvång att vara hemma med sitt barn, då finns det bara en sak att göra: låt bli att skaffa barn. När man tror att karriären är viktigare än det barn man fött (och det är mamman som fött det, inte pappan) då är det dags att läggas in någonstans. Eller så får man göra det där valet som på något vis blivit skamligt: barn eller karriär.
Det borde egentligen vara självklart.

Jag vill påpeka här att jag med "karriär" INTE menar behovet av att ha en försörjning. Jag menar de där jobben som blir en livstil, när man aldrig är hemma före 22, aldrig kan komma på aktiviteter på dagis, och på något vis är stolt över detta, fast man borde skämmas. Ja, något som en position som fullkomligt meningslös EU-minister till exempel.
Rätten för mammor till nyfödda barn att vara hemma borde utökas, inte kringskäras av galningar som aldrig borde skaffa några. Barnen ska ALLTID prioriteras först.



http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article6667262.ab

onsdag 10 februari 2010

Norrmännen och deras djävla säljakt

I åratal har den norska säljakten debatterats, men mycket lite har hänt. Är det någon som fortfarande minns den norske säljakts Odd Lindberg som rapporterade om den fruktansvärda jakten som bedrevs på Grönland?* Norrmännen blev som galna och Odd Lindberg fick gå i landsflykt i Sverige efter upprepade hot mot honom och hans familj. Detta att mörda sälungar ligger alltså den norska nationen varmt om hjärtat.
Nu är de igång igen, den norska säljägarkräken. På fullt allvar menar man att det är helt ok att "skjuta in sig" på levande kutar. Man skjuter alltså prick på sälungar, och ibland får man in ett dödande skott och ibland inte. Det kunde krävas både två och fler skott för att avsluta lidandet för kutarna.
Detta är naturligtvis allt annat än acceptabelt, och för mig och många andra, är människors syn på djur en klar vägledning om vad de även har för människosyn. Nu tror dock även norsk media att detta kan vara början till slutet för denna norska sedvänja, och man kan ju bara hoppas. Andra kommer att hävda att det är en del av kulturen. Ska då alla kulturyttringar överleva? Naturligvis inte.




*Odd Lindberg ska dock inte generellt ses som ett exempel på en djurvän, då han anmälts för vanskötsel alt. djurplågeri av boskap i Sverige. Kanske borde han ha lämnats över till normännen från början.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6580465.ab

fredag 5 februari 2010

Förbannade dagispersonal!!!!

Jag hade stäng av min dator, och hade tänkt gå och lägga mig när jag kände att "Nej, det här måste ut!" Så här kommer det!

Dagis är en institution som SKA lovsjungas. Det är det bästa som någonsin påtvingats mänskligheten.
Detta är inte mina ord, det är en attityd som ligger som en möglig filt över hela samhället. Tycker man inte om dagis och har mage att kritisera något, då är man en djävligt jobbig människa. Jag är djävligt jobbig och djävligt stolt över detta. Alltså är jag en idiot.
Min son har nu gått på dagis i fyra år, och skrämmade mycket av den tiden har varit en kamp. En kamp med en liten pojke som är för försiktig och för eftertänksam för att passa in i den färdiga mall som dagis bestämt att ha ska passa in i, som pojke och som barn av idag. Jag ska inte dra alla fighter jag har haft med dem, om allt från att han upprepade gånger kommit hem med intorkat bajs som jag fått skrubbat bort, till det befängda påståendet att det var sekretessbelagt vem som slog honom.
"Så är det förstår du!"
Den gången drog jag in både den högste ansvarige för barnomsorgen i Örebro kommun och kommunjuristen, som fick ringa upp och knäppa dem på näsan. Då var det jag som sa "Så är det förstår ni!"

Nej, jag ska berätta om idag, när jag kom dragande med matkassar upp till öronen, och bad min lille, i allmänna sammanhang, tillbakadragne son, att få lägga allt på hans pulka. Han ville då även lägga sin ryggsäck där, vilket var en självklarhet.
En fet smäll skulle jag vilja dela ut till den "pedagog" som tittade på honom där han stod med rödfrusna kinder och snordroppe hängande från näsan och sa "Nej, nog ska väl du bära din ryggsäck själv?! Du brukar ju vara duktig och stark!". Dagens läxa: du är varken duktig eller stark nu.
Tack och lov fick jag sagt att" Zackarias, han är ALLTID duktig och stark, vare sig han bär sin ryggsäck eller inte".

Här kommer nu dagens läxa, till pedagogerna på Zackarias dagis i synnerhet, men det finns säkert något för alla pedagoger som lurar i buskarna att lära sig:

Ert jobb är att hålla mitt barn (och andras) tryggt, mätt, och belåtet medan jag (och andra föräldrar) jobbar. Hans uppfostran, och formning till den han kommer att vara en dag, den sköter jag. Det är inte ert jobb, eller någon annans, att få honom att känna sig dum, osäker och klumpig. Har ni inget uppmuntrande att säga: Håll då käften.

Jag kommer inte att låta detta passera. Min son behöver inte heller åka "madrass" om han inte vill. Argumentet "de andra tycker det är så roligt" håller inte. Min son tycker inte det, och han kommer varken att bli dålig i skolan, misshandla sin blivande livkamrat eller missa jobberbjudanden för att han skippade madrassåkningen. Lägg ned, överambitiösa skitkärringar!

Så, avreagerad. Nu klarar jag mig förhoppningsvis utan att svära på måndag. Men jag lovar inget...

*..

tisdag 2 februari 2010

Brott begås i svensk tv

Erik Haag, med fler, härjar just nu på bästa sändningstid i tv med programmet "Landet Brunsås"
God tv, det är enligt SVT att vrida nacken av marsvin och tillaga dem. Om man bortser från sådana petitesser att väldigt många i detta land har haft, och har, marsvin som husdjur och upplever detta som direkt stötande, så har här även ett brott mot djurskyddslagen begåtts.
Det är inte tillåtet att avliva djur hur som helst, det ska göras av profesionella.

Det är också fullkomligt irrelevant att man äter marsvin i Peru. I Asien äter man hund, och jag tror vi alla enats om att detta inte är förenligt med svensk syn på husdjur.
Jag uppmanar därför alla som har någon som helst hjärna att bojkotta detta skitprogram. Låt även SVT få veta vad ni anser om underhållningsmord på djur.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article6530347.ab